Dixi är alltid med på jobbet, hon behövs ibland för att visa olika moment alltifrån tävlingsgrenar till massage och ibland som lånehund för elever som inte själva har hund. Nu är det dags för påsklov, och efter det verkar det bli två månaders valpledighet för henne - kommer att vara väldigt märkligt att åka till jobbet utan hund...
Någon som räknat efter kanske undrar varför jag valt att låta henne vara med på jobbet så här länge. Svaret är att eftersom man numera får frakta dräktiga tikar i bil även sista veckorna (förutsatt att sträckan inte överstiger 5 mil) har jag kommit fram till att det som skapar minst stress är att allt är som vanligt tills vi - tillsammans - kan ägna påsklovet åt att bo in oss i den valplya Annica på kennel Miss Mallory så generöst lånar ut till oss! Förhoppningsvis hinner valparna komma innan jag ska tillbaka till jobbet och då har hon förstås fullt upp ändå:-)
Så här långt har veckan alltså varit helt normal - lite lydnadsträning, möte inför spårtävlingen, våra vanliga promenader - men idag är det skärtorsdag och därmed Dixis sista arbetsdag innan valpledigheten. I påskhelgen ska vi flytta till Oskarström, och sedan börjar nedräkningen...;-)