Lite hund, mycket annat

Mån 6/4 Trots nattens illamående gjorde jag ett seriöst försök att äta frukost vid 06 eftersom jag försöker hålla isär intag av mjölk och medicin. Gjorde havregrynsgröt i mikron eftersom det fungerat att äta på sjukhuset. Tyvärr hann jag inte få i mig mer än hälften innan den kom upp igen - knappt nere och vände alltså… Är ju svårt att få i sig medicin om man ska hålla på och spy! Ovanpå detta ringde Lotta och berättade att Dixi troligen fått ett nytt vestibularsyndrom. Och jag är inte där… Lilla vovven - det känns fruktansvärt! Vill vara med henne nu!!! Snälla Lotta kom och hämtade mig. Dixi & Enock var med i bilen, så vi stannade och rastade bortanför båtklubben. Dixi vinglig, och trillade ett par gånger, men kissade och kunde hoppa in i bilen med hjälp. Sen installerade vi oss i Lottas soffa (jag) respektive bädden intill (Dixi). Lotta fixade Dixis medicin och mat innan hon åkte till Peo och husvagnen på FBK. Jag ringde 1177 eftersom jag inte kan få i mig medicin om jag kräks. Snäll sköterska  ringde akuten i Hstd, som hänvisade till helgakuten i Fbg, så hon kopplade mig dit. Blev uppringd 20 min innan utlovad tid och inbokad 14. Otroliga Lotta ställde upp och körde så Dixi kunde vara med i bilen. Tog förstås över 2 h på vc, och de ville skicka mig till Hstd eftersom sänkan var hög, men kan ju inte lämna Dixi än och akuten varannan dag är överkurs så det blev nya recept (apoteken hade förstås stängt) och sen åter till Lotta. Försökte ta Ondansetron och invänta effekt innan jag tog dagens dos Doxycyklin med lite kräm eftersom den skulle tas med mat. Gick dock inte, kom upp efter en timme.  Dixi var lugn till 01, sen vandrade hon en timme, la sig men reste sig direkt och låg bara stilla om jag klappade henne.  Sen lugnt en timme innan hon var lite orolig igen men lugnade sig snabbare. Enock skrämde slag på mig genom en slags högt ljud som jag aldrig hört från någon hund, men när jag frågade Lotta på morgonen sa hon att det var helt normalt… 

Tis 7/4 Lotta började tidigt så hon var igång med hundrastning före 05, och stack iväg till jobbet innan 07. Peo kom och hämtade arbetskläder vid 09, och Cissi & Magnus hämtade mitt körkort och hämtade ut medicin - tusen tack till dem igen! Chansade lite och tog den nya antibiotikan, som ska tas fastande 4 (!) ggr per dag, utan att ta den nya antikräkmedicinen. Jag och mina sociala experiment… Dixi låg lugnt hela fm, men reste sig och stod kvar nån gång efter 11 så jag lyckades få henne att kissa i trädgården (vilket hon helst inte vill). Alltså slapp Lotta, som kom hem på sin lunch, dubbla hundpromenader - alltid något… Var optimistisk på em, åt soppa till lunch som inte kom upp fast jag inte tagit anti-kräkmedicinen. Det straffade sig förstås, tog mer antibiotika innan 4 och en timme senare höll jag på att spy igen… Magen vill inte ha mer medicin tydligen. Fick alltså inte ätit något mer, utan tog en antikräktablett och somnade. Dixi väckte mig vid 8, kravlade mig upp och släppte ut henne i trädgården där hon satte sig och bajsade under ett träd, sen direkt in igen. Lotta kom strax efteråt och gick en runda så hon kissade också. Sen fixade snälla Lotta te och knäckemacka till undertecknad som är totalt orkeslös - inte nog med att hon fått sitt hem invaderat, nu får hon serva med mat också… Får hoppas Dixi är såpass bra imorgon att hon och Peo kan få sitt hem tillbaka!!! Nytt bakslag 02.45 när jag höll på att kräkas igen. Tog en till dos antikräkmedicin…

Ons  8/4 Vaknade innan halv 7, tog en omgång antibiotika och magmedicin. Lotta var ute med hundarna, Dixi fortfarande vinglig men verkar ändå lite bättre på halt golv och verkar inte orolig längre. Åt frukost en dryg timme efter medicinintaget. Lotta körde mig och tog prover på fm och lämnade mig sedan hemma. Lyckades äta nästan en paj i ett medicinuppehåll. Provsvaren dröjde, men när de sent om sider kom ringde en läkare från Halmstad och sa att jag måste läggas in pga kritiska njurvärden (stadium 5, som är dialys, transplantation eller palliativ vård…). Snälla Magnus körde mig ner - dessa fantastiska hundvänner. Lotta rapporterade att Dixi inte verkar orolig, vilket i alla fall är positivt. Lades mycket riktigt in efter lite kontroller på akuten. Försökte ta sista omgången antibiotika, men den kom upp igen trots antikräkmedicin. Fick enkelrum, men med en madrass typ luftmadrass med bubblor som rör sig + att den väsnas - fanns ingen annan sa personalen så första natten sov jag nästan inget.

Tor 9/4 Prover tas, kontroller görs, usla njurvärden förstås. Kortison sätts in som första åtgärd.

Dixi stabil enligt Lotta. Lite mer sömn när jag börjar vänja mig vid madrassen…

Fre 10/4 Mer prover och kontroller, ingen jätteförbättrring än (precis över gränsen för stadie 5 som jag var under när jag kom - får trots det frågan om jag vill åka hem men kände inte att jag vågade det så blev kvar över helgen. Enkelrumslyxen tog slut vid midnatt då det blev flytt - tyvärr med samma madrass - till ett trebäddsrum med en snarkande dam. Klockan 03 kom en patient även till den tredje sängen, mannen som haft enkelrummet bredvid mitt. Snarkade han också… För mig som varit singel sen -93 är kollektivboende en utmaning;-)

Lör 11/4 inga prover skulle tas under helgen, bara kontroller. Det är intensiva mattider på avdelningen, frukost kommer ca 8.30, sen lunch ca 12, eftermiddagsfika ca 14-14.30, kvällsmat (och då är det mat igen) ca 17-17-30 och kvällsfika ca 19-20… Maten har i alla fall jag haft tur med denna gången, man får välja på två olika luncher och jag lärde mig ju lite under förra sjukhusvistelsen vad man inte ska välja.. Så lunch kunde t ex vara karré med rotsaker, varma grönsaker och sallad. Kvällsmat t ex lax- och spenatpaj med gröna ärtor. Personalen - många olika förstås men alla lika snälla - fixar allt från handdukar så man kan duscha på morgonen till extra förtäring om man vill ha det. Så jag kan verkligen inte klaga på vården!

Sön 12/4 Gav upp förhoppningen att magen skulle rätta till sig själv efter 6 olika antibiotika på 5 v. Hade inte tagit någon sort sen den som kom upp onsdag kväll, men ingen bättring märks. Fick lämna avföringsprov för att utesluta smitta, så en halv dag var hela rummet isolerat (besök på egen risk för mina rumskamrater) men det visade inget så jag tog mig ner till apoteket och köpte mjölksyrebakterier som i hög dos skulle kunna hjälpa enligt personalen där. På kvällen var det en kvinna i min ålder som skulle bädda - hennes reaktion när hon såg min madrass var ”så kan du ju inte ha det” så hon bytte till en vanlig madrass. Tusen tack Izabella! Lite lättare att sova, även om kortison gör det svårt att somna och ännu svårare att somna om när man blir väckt eller måste upp på toa. Ska ju dricka minst 2 l/dag så det blir några toabesök även nattetid… Dixi fortsatt stabil i alla fall, Lotta skickar bilder och filmer - tusen tack för det!