Lördag kväll

Så var vi nere på tre... Kaxie visade som tur är inte minsta tecken på besvär efter gårdagens dramatik - fast jag bar henne nerför trapporna tills Kristina och Tommy hade kommit;-) Hon härjade dock obekymrat på precis som övriga kvarvarande medlemmar av team K, och hade nyss somnat när hennes nya ägare dök upp vid halv tiotiden... Alltså fick de börja med att titta på en sovande valp ganska länge, men till slut vaknade hon och fick härja runt lite till innan det blev dags att anträda hemresan framåt middag. Rapporterna är att resan gick bra, liksom Kayzas igår. Darwin var, som väntat, inte speciellt imponerad av familjens senaste tillskott men det lär han bli när ulltottan visar sig bli en ung dam...;-)

När de åkt fick de som var kvar lunch, och sov sedan middag i valprastgården några timmar medan jag förgäves försökte mota bort en uppblossande förkylning eller vad det nu ska bli av mitt halsonda... Lite lugnare blir det förstås med tre valpar istället för fem (och mindre bajs hoppas jag), men de stojade på helt obekymrade av reduceringen på gräsmattan och altanen tills jag kände att det var dags att ta in dem framåt niotiden. De ville gärna ha kvällsmat, men protesterade sedan ett tag (hoppas för Samuels skull att det bara var ett tag!) över att ha blivit instängda...

Line och Hilde startar troligtvis sin långa resa redan inatt, så imorgon är det mr Ks tur att flytta hemifrån. Tur att Rose-Marie inte hämtar sin valp förrän på fredag - det blir så tomt här nu när valparna flyttar!!! Dixi verkar dock inte reagera, hon som haft stenkoll på var valparna befunnit sig (och om någon tagit sig för att lyfta upp en...) förefaller ta avskeden med jämnmod. Hon leker gärna med de valpar som är kvar, men har inga tendenser att leta efter dem som försvunnit. Kanske förstår hon att de reser iväg, hon ser ju när de åker, och möjligen tycker hon att det inte gör så mycket;-)