Lördag morgon
I natt har Dixi inte väckt mig, tvärtom låg hon lugnt och lät valparna äta när jag klev upp framåt halv sju:-) Visserligen, när vi 20 min senare gick ut så var hon väldigt lös i magen men inget hysteriskt kringspringande, och bara en "sittning", så kanske ProKolin gör nytta i alla fall? Vi tog en promenad på stigen nedåt byn, med lite lydnadsträning på hemvägen som belöning för att hon inte brydde sig om rådjuret som sprang i en vid båge runt oss - Dixi nosade lite där det till sist korsade stigen men i nuvarande tillstånd - snurriga hormoner och underaktivering - är jag tacksam att hon inte får för sig att fixa mat till valparna...;-) Förvisso jagar hon inget vilt på våra promenader hemma, men ändå gott att se!
Gårdagens föreläsning var intressant, "Do as I do" handlar om att utnyttja hundens förmåga att härma och det var fascinerande att följa processen när demohunden insåg vad det handlade om och började härma det matte gjorde:-) Hundar lär sig ju genom att titta på varandra, två av mina hundar har lärt sig momentet rutan på det viset, och så suveräna som de är på att avläsa oss människor är steget till härmning förstås inte jättestort. Hade bara sett filmer på Youtube innan, men nu fick vi veta hur man får hunden att förstå "regeln" (att härma) - man utnyttjar beteenden som a) människan kan utföra och b) hunden kan göra på kommando men lägger in Do it/härma/gör det etc innan kommando när man visat för att sedan bara visa och säga do it. Man måste också variera mellan flera beteenden så hunden inte tror att do it betyder backa (eller sitt, eller snurra). Vitsen är att när hunden fattat poängen kan man visa den sekvenser utan att behöva dela upp dem vilket förkortar inlärningstiden avsevärt jämfört med t ex shaping. Funkar kanske inte så bra till precisionsmoment men super om man exempelvis ska lära hunden plocka upp saker och lägga i en låda!
Valparna fortsätter att fascinera: igår kväll såg det nästan ut som om två av dem lekte - eller slogs, förmodligen det sistnämnda eftersom lek känns lite tidigt men irriterad kan man ju bli när någon klänger sig på en och man vill vara ifred;-) Ljudrepertoaren ökar också, ibland kommer ljud som påminner om skall - vanligtvis när de drömmer! Annars är det som vanligt mest tyst, och Dixi kämpar på med att hålla rent efter dem - ingen lätt uppgift eftersom de ibland äter och skiter samtidigt...
Lotta hittade ju inte någon av sina kameror, men lyckligtvis har jag fler snälla vänner så nu har jag fått låna en av Carola - stort TACK för det - ska bara fixa batterier och försöka lära mig hur den fungerar:-) Hoppas kunna fånga några bilder av den tålmodiga mamman med valpar krälande över huvudet - hon har verkligen en ängels tålamod med sina små!