Onsdag

Påsklov var det ja... Lämnade ju in bilen redan söndag kväll, och om det var promenaden till Grimsholmen eller bara det faktum att det är lov vet jag inte, men vaknade måndag med värkande rygg. Brukar ju vara stel på mornarna, så första tanken var att det går väl över. Rastade hundarna, åkte till jobbet och skrev ut papper samt lämnade dem i APL-värdens brevlåda (Post-Mord hade lagt beslag på första omgången, så denna gång tog jag det säkra före det osäkra - eller det kanske är vad man bör förvänta sig numera - och levererade själv... Sen en tur till FBK, med så mycket lydnadsträning som ryggen tillät, och därefter lunch hos Siv följt av en shoppingrunda så Siv fick fixat en extranyckel och fyllt på kylskåpet lite. Hundarna som väntat hos Siv fick förstås busa i trädgården innan jag hämtade nyckeln och löste ut min bil, lämnade lånebilen, tog den för dagen rätt kämpiga promenaden till egna bilen och åkte sen hem och vilade ryggen... 

Efter att ha vaknat av smärtorna varje gång jag försökte röra mig (inser att jag tydligen brukar ändra ställning ungefär en gång i timmen) blev det uppstigning rätt tidigt tisdag morgon. Eftersom "det-går-nog-över" inte hjälp utan snarare lett till "det-blir-värre" länsades medicinskåpet på Voltaren gel och Ipren - övervägde Oxynorm, men avstod eftersom jag inte provat dem men har dokumenterad morfin-allergi (som yttrar sig som fontänspyor även i ryggläge...). Efter en krampaktig morgonpromenad insåg jag att det nog inte skulle bli någon spårträning idag heller. Efter att ha fyllt på drogerna tog jag mig dock samman på em och körde till klubben så hundarna fick pyttelite lydnad, mycket lek och "invaliduppletande" - läs 4 föremål i gräset intill parkeringen;-)

Idag är jag faktiskt bättre - långt ifrån bra, men efter gårdagen är även små framsteg välkomna - så tjejerna fick varsitt rejält lydnadspass på förmiddagen - alla moment i elit bruks - efter att Kenzi varit hos vet och fått vacc för kennelhosta och rabies. Tro det eller ej men invägningen visade 20,2 kg - första gången den damen varit över 20 kg:-) Och på eftermiddagen la jag spår åt dem och utnyttjade väntetiden till rastning och uppletande (fyra föremål, men en ruta denna gång). Kenzi gjorde ett fint upptag, snurrade två varv (med radie ca 3 m) i första vinkeln men tog övriga vinklar inklusive den spetsiga som värsta IPO - flåt IGP-hunden och hittade alla pinnar. Dixi ville förstås inte vara sämre och hittade sina pinnar (varav en jag plockade upp på vägen) utan att snurra alls:-)