Sköna maj... Långt igen!
En händelserik vecka även denna. Dock inte i måndags, när vi var på jobbet men ingen träning för hundarna - nerträning inför Kenzis op;-) I tisdags var jag också på jobbet, med avbrott för mitt tredje läkarbesök på Movement - och den tredje läkaren... Efter genomgång av min historik och undersökning av händer och fötter enades vi om att eftersom jag för tillfället inte har några symptom behövde jag inte börja med Methotrexate nu i alla fall - men det kanske ändå är reumatisk artrit eftersom "man kan ställa den diagnosen även om varken prover eller röntgen tyder på det"... Nåja, tiden får väl utvisa. Men om det är reumatiskt och kommer i skov vartannat år så äter jag hellre kortison i någon månad än cellgifter på helårsbasis!
Efter jobbet var det "sista-tisdagen-i-månaden"-kong på FBK, Kenzi var otypiskt försiktig vilket förmodligen berodde på min oro för hennes operation dagen efter, Dixi är inte så känslig så hon kör som vanligt;-) På onsdagen jobbade jag alltså hemma, skulle lämna henne 11.30 och det gjorde jag också - men först efter viss tvekan eftersom veterinären först inte hittade någon knöl alls utan bad mig visa... Jag är ju notoriskt värdelös på sånt, men när vi båda klämt på henne en stund sa han att det fanns en pytteliten förhårdnad nästan mitt emellan juver 4 och 5. Eftersom Kaxie hade en pytteliten elak tumör - och 2 andra veterinärer rått mig att operera Kenzi - gick jag med på planen att ta bort 2 juver och 2 lymfknutor (mycket mer än på Kaxie alltså) och åkte på APL-besök.
Hämtade en vinglig hund i jättetratt vid 4, och fick order att bara gå kiss-och bajsrundor i 12 dagar. Hmm... Försökte få henne att kissa vid 7, gick inte, men vid midnatt lyckades det. För att inte Kenzi skulle hoppa upp i min ganska höga säng (och för att jag ville ha lite koll på henne) sov vi alla i vardagsrummet där hundarna ligger bekvämt på madrassen från min gamla säng och jag hoptryckt i en väldigt trasig korgsoffa för 2 personer... Bara för att på morgonen upptäcka blod på tratten, som visade sig bero på att det blött igenom plåstret. Suck! Försökte först ringa kliniken - du är samtal 6 i kön, vilket på deras språk betyder "vi kommer att ta ditt samtal tidigast om en halvtimme"...
Rågjorde därför med veterinär och kollega Lina som tyckte jag skulle åka in med henne och ringa under tiden. Eftersom jag kör dit avsevärt snabbare än de svara i telefon valde jag att ta telefonkontakt först och kom så småningom fram. Bara för att få frågan hur det såg ut under plåstret?!? Som om jag skulle vågat röra det! Fick dock order att kolla, vilket förstås inte gick eftersom plåstret satt som berget och den mjuka huden följde med... Aaaj tyckte Kenzi! Fick då istället order att lägga på och försöka blöta med ljummet vatten för att sedan ringa tillbaka... Efter att ha försökt med ljummet vatten i två omgångar var Kenzi allt annat än samarbetsvillig, så jag ringde kliniken igen.
Efter en del diskussioner fick jag till slut komma in med henne. För att få bort nämnda plåster låg jag på främre delen av hunden, en sköterska höll bakre och en anna drog bort plåstret. Behöver jag skriva att den stackars hunden skrek i högan sky? Hur de hade tänkt att jag skulle klarat detta hemma är långt över min fattningsförmåga!!! Nåväl, när plåstret var borta läckte det bara lite blod på några ställen så den veterinär som kom för att titta tycket att det räckte med ett nytt plåster - och en body eftersom tratten blivit blodig. Kan intyga att body på en terv som fäller är en intressant upplevelse...;-) Någon hundträning blev det förstås inte denna dag heller.
I fredags jobbade jag också hemma, och kom på id´en att betala mina räkningar vilket jag helt glömt... Lyckligtvis hade inte Swedbank slarvat bort mina pengar, just denna dag hade tydligen inte alla samma tur! Hade tid för andra lunginflammationsvaccinet på em, och passade på att köpa våtservetter för stomipatienter som byter plåster när jag hämtade ut veccinet. Apotekaren rekommenderade medicinsk bensin som bara hade kostat en tredjedel, men eftersom jag sett den blåprickiga hud först plåsterborttagningen resulterat i valde jag bort det...! Efter besöket på vårdcentralen satte jag 9 konggömor i noshöjd för att Kenzi inte skulle hoppa eller lägga sig - tänkte dock inte på att hon förstås inte visste att alla satt i noshöjd så det fick bli kort koppel! Dixi fick 10 uppletandeföremål också - vi får ju inte ens gå vanliga promenader just nu!
Igår fick förstås bara Dixi träna brukslydnad, men efter lunch hos Siv och testresning av klubbens nya stora tält fick Kenzi träna kong i vattenglas (som sist, inget vatten, precis så det täcker och sen mer och mer tills glasen var fulla. Gick riktigt bra:-) Dixi fick träna på konggängets inomhusgömmor som satt alldeles för högt för Kenzi. Idag fick tjejerna först varsitt asfaltspår vid gamla B&W, Kenzi med korvbitar istället för dumlekolaklubbor eftersom jag inte vill att hon ska hoppa på mig. Båda klarade sina spår utan större problem trots att de fick förledning av en dam som korsade båda spåren. Efter det åkte vi till FBK där Dixi fick hämta 10 uppletandeföremål och Kenzi fick ännu ett spår med korvbitar vid parkeringen - hon gick rakt över korvbiten på första sträckan men hittade resten även om hon fick jobba lite efter sista vinkeln:-)