Söndag igen

Veckorna rasslar på, redan söndag igen. Måste kommentera statistiken på antalet besökare här - jag skriver ju i en gratisversion så varför skulle företaget ge mig falska siffror? Men nån annan förklaring till att det ibland skulle vara en bra bit över 200 personer (nu sist för några dagar sedan 242) istället för mer normala 10-50 är svår att föreställa sig. Inte för att jag riktigt begriper vilka de 50 skulle vara heller, de närmast sörjande jag kan komma på uppgår väl till cirka 5 personer... Och https://aabo-s-denise-dixi.cms.webnode.se är ju inte direkt en nadress man råkar hamna på. Så ganska märkligt är det!

Veckan har i alla fall rullat på, med visst bistånd av Alvedon/Panodil, Ipren och Voltaren eftersom flertalet leder bestämt sig för att jag, i motsats till gängse rekommendationer, borde röra mig mindre - läs inte alls. Börjar fundera på om handikapphjälpmedel kan köpas i butik? Så skruvkorkar skulle kunna hanteras;-) Tyvärr finns det väl inga som ersätter axlar och knän... Nåväl, hoppas fortfarande att det ska gå över snart - annars får jag väl försöka med vårdcentralen igen trots att de inte kunde göra mer eftersom jag inte hade reumatism.

Hundarna är dock pigga och glada som vanligt, sin griniga matte till trots. I måndags fick Dixi vara med på agilityn men inte Kenzi - som fick nöja sig med godissök som kompensation eftersom jag inte orkade vänta på att konggömmor skulle ligga till sig. I tisdags var det hemjobb följt av kongsök på FBK, I onsdags var vi på jobbet igen, Dixi fick köra agility och stackars Kenzi fick nöja sig med flockpromenad (med Kattis hundar). Efter jobbet fick båda tjejerna leta upp några konggömmor i akvarierummet och hundvårdsutrymmet.

I torsdags var vi på APL-besök i Skåne (Viken) och Halmstad, så mycket bilåkning för tjejerna. Men efter jobbet blev det kong igen på FBK, Pia hade satt ut gömmorna varav en visade sig oväntat svår - en kongbit under dynan i en stol. Alla hundarna kände den men hade svårt att lokalisera den. I fredags jobbade vi hemma, och sen blev det kong utomhus på FBK, där det var mest lä för den bitande vinden... Igår var det ju lördag, så brukslydnad (något sen, livet går långsamt när allt gör ont, så vi avstod platsliggning. Om det var det, eller att jag avstod från att kommentera hur långt ut hon gick - oavsett så kissade Dixi inte på framåtsändandet;-)

Kenzi hade ingen aning om vad "framåt" kunde betyda när Tobbe lagt ut bollen, men annars så;-) Efter lydnaden satte jag 10 konggömmor utmed staketet på appellplan, och när vi efter en pizzalunch hos Siv körde dem lyckades lilla fröken K med konststycket att kila fast vänster framben mellan två trädstammar när jag skulle belöna att hon hittat den ganska höga gömman... Vild panik givetvis, jag höll frambenet medan Piua & Victoria lyfte hennes bak så att jag kunde lirka loss henne. Lyckligtvis verkade hon oskadd, och hoppade glatt upp mot träden igen direkt efteråt;-)

Idag har vi varit på kongsök hos Anna, 7 gömmor - den första var oåtkomlig i en släpvagn vilket Kenzi tyckte var jobbigt, men bestämde sig till slut. Nästa gömma var väldigt åtkomlig, så den slickade hon på varvid jag inte bara (som planerat) tog henne därifrån med kopplets hjälp utan även sa ett rejält "nej". Gömma tre hittade hon alltså, tittade på mig, yrade runt ett tag innan hon vågade sig på en markering... Men efter beröm där var hon riktigt duktig med resterande gömmor som hon efter hittandet snabbt backade 2 dm från. Kan ju hoppas det är början på förståelse för hur jag vill ha det;-) Dixi har förstås inga problem med att markera bara för att det rör sig om en släpkärra av metall, den går väl bra att bita i;-) Men alla gömmor blev kvar på plats denna vecka:-D