Verkar inte som hjärnan blir bättre med tiden... I måndags åkte Lotta och jag till Gällared för lydnads- och skotträning. Kenzi jobbade på bra, utom den nya versionen på framförgående som inkluderar en helomvändning två meter in på första sträckan...! Antar att det handlar om belgarfenomenet "OK, nu kan jag detta - men det kanske går att förbättra lite?" :-) Sen blev hon attackerad av en jätteinsekt på första platsliggningen (jag sköt) vilket förstås blev en ursäkt att sätta sig, och när sen Lotta skulle skjuta klickade pistolen efter två skott - vilket också störde henne. Nåväl, bara att traggla på med mera störningsträning;-) Dixi fick nöja sig med saktagående (förutom platsliggandet då) - det gick väl efter omständigheterna väl.
I tisdags fick det bli Varberg eftersom Enock skulle träna figge i låda - det klarade han galant, och Kenzi fick också hitta en figge i lådan när vi nu ändå var där. Sen lydnad, körde budföring utan skott (fast när de väl sköt var det 6 mm så det gjorde nog ingen skillnad) med Kenzi & Enock. Platsliggning fick Kenzi träna själv och störningsträning under lydnadsmomenten i form av kompis till Lotta med svart hund (riesen?) - väldigt nära tyckte Kenzi;-) Dixi fick nöja sig med platsliggning och lek eftersom det kändes osmart att försöka oss på lydnad när hon laddat upp och inte hade möjlighet att springa av sig. Välja sina strider sägs det...
I onsdags blev det, tro det eller ej, utställningsträning trots regnet - antar att de inte kunde med att ställa in tredje veckan i rad;-) Kenzi var ungefär lika rolig som första gången, eller kanske något bättre eftersom det fungerade hyggligt ett tag tills en westietik med issues satte fart på henne... Lite märkligt att hon ska bli så frustrerad av att springa vänstervarv när hon är så glad för att springa annars... Sen kunde man ju tycka att träning med elever både för- och eftermiddag på skolan samt en halvtimme lek med Dixi innan utställningsträningen skulle dämpa henne lite - men nej;-) Är förstås också ett problem att jag är för långsam - ska hon ställas ut får det nog bli med Madde:-)
Idag fick Kenzi ett fältspår (ca 750 m på stubb, 6 pinnar, liggtid drygt 90 min) som hon löste, med lite snurr här och var och någon pinne som jag fick påminna henne om. Lite kan hon ursäktas av att spåret kom till av impuls på lunchrasten eftersom det var så fint väder; band hundarna utom synhåll, plockade upp några pinnar från marken (diameter 6-10 mm) och delade i lämpliga längder på väg till fältet, la spåret, hämtade hundarna, gick in och jobbade och tog sen spåret på nästa rast:-D Efter jobbet körde jag till Halmstad, där vi hade tur så tillvida att skjutning pågick på skjutbanan intill (och i vind). Började alltså med platsliggning 5 minuter, sen lydnad med båda hundarna inklusive platsliggning med bollar och godispåsar regnande runt för Kenzi och extra saktagående för Dixi. Avslutade med ännu mer platsliggning, och även om 2 personer med 2 hundar som klappade händer, visslade och tjoade på stigen 15 m intill där hundarna låg fick Kenzi att sätta sig (fick ny chans då tjej med hund gick förbi efteråt och då låg hon) kändes hon inte spänd eller orolig utan rätt trygg. Skjutandet bekom henne i alla fall inte alls:-)