Torsdag...

Det här med jullov verkar göra mig - om möjligt - mer förvirrad än vanligt... Minns faktiskt inte vad, om något, vi gjorde i måndags;-) Men nyårsafton minns jag desto bättre! Inledde med att försöka skynda mig över vägen vid Shell på väg hem efter morgonrundan eftersom en bil var snäll och stannade för att släppa fram oss. Det borde jag inte gjort... Trampade på Kenzi, som hoppade framför mig, snavade och föll raklång i asfalten. Ridå! Lyckades kravla mig upp och ta mig hem för att konstatera att jag är alldeles för gammal för den sortens övningar... Vet inte hur jag bar mig åt men slog mig på båda knäna, ena höften, armbågarna och - förstås - händerna. Eftersom jag var rejält påklädd var det bara höger armbåge och vänster handflata som blödde. Letade - förgäves - efter plåster i badrumsskåpet när båda spegeldörrarna bestämde sig för att de suttit länge nog och intog golvnivå... Är det sju års olycka per spegel?

Övervägde om jag kanske borde stanna hemma resten av året, men eftersom dagens sökträning var min idé fick det bli en avstickare till ICA och inhandlande av plåster innan vi styrde söderut. Vilket visade sig vara rätt beslut, eftersom vädret var soligt och nästan vindstilla, Kenzi gick som en klocka på söket (full fart till alla 5 figgarna vilket ju inte alltid varit fallet...) och både Britta och jag hade fokuserat på dagens datum så det blev rosécider och nyårstårta till fikat:-D Hann trots det till nyårslunchen hos Siv, där även Anna & Stinger var med, och framåt 5 styrde vi hemåt i akt och mening att tillbringa en lugn kväll med utsikt över de fyrverkerier som andra valt att lägga pengar på;-)

På väg från garaget (inte värt att låta bilen stå ute en fyllekväll) uppmärksammade hundarna mig på att det satt en rätt stor (15-20 cm) och mycket röd uppburrad fågel på marken. Konstaterade att den levde, men tydligen inte var särskilt pigg eftersom även jag kunde komma väldigt nära den. Är ju ingen ornitolog precis, och hade aldrig sett något liknande i naturen så jag trodde någon tappat bort en burfågel - vilket skulle visa sig vara helt fel! Kunde inte med att bara lämna den (trodde den skulle frysa ihjäl även om det inte var minusgrader) så jag stannade först en bil som kom förbi, vars förare inte hade någon lösning, sen en man som skulle iväg på cykel (det är inte jättemycket trafik på baksidan av våra hus) och till sist en dam som inte heller visste vad vi skulle göra men gärna ville hjälpa till:-)

Ringde polisen (du har plats 4 i kön, beräknad väntetid 1 timme...) och försökte kommunicera med kollegan Kattis, som inte svarade direkt, och Carola som fixade telnr till Djurskyddet Varberg. Ringde dit, och fick veta att närmaste ställe som tog emot fåglar var i Kungälv... Lastade in hundar, dam med fågel (den visade sig lätt att fånga, även om den vid första försöket flög fram och satte sig hos hundarna...) i kartong med servetter kring och körde ner till polishuset där en vänlig tjej öppnade långt om länge. Hon ville dock inte ta hand om någon fågel, så vi återvände och knackade på hos några av damens grannar (hon bodde i den trappuppgång fågeln suttit bakom) men ingen visste något om fåglar även om en dam kom med någon slags smulor ifall den skulle vilja äta. Lyckligtvis upptäckte Kattis att jag hört av mig och påminde mig om att vi faktiskt jobbar med en ornitolog - som dessutom svarade i telefon på nyårsaftons kväll, tack Michael! - så vi fick reda på att fågeln (skickade foto) var en tallbit som tydligen inte är helt ovanlig och kan vara riktigt mörkröd och rådet blev därför att sätta den i en gren så inte katter (eller hundar) skulle ta den. Djurskyddet ringde också tillbaka och tyckte den skulle få tillbringa natten inne, så snälla grannen Margareta lovade kolla den under kvällen och vid behov ta in den. Nyårsdagens morgon var den borta, så förhoppningsvis hade den bara ätit för många oxelbär och flugit in i en ruta!

Nyårsdagen upptäckte jag, en force, att det inte är bra för gamla tanter att trilla i asfalten...! Hade ont precis överallt, eller nästan - nacken, axeln, höger arm, händerna, höften, knäna... Ja, ni fattar! Inte läge att träna direkt, släpade oss runt en kortare version av förmiddagsrunda och på eftermiddagen blev det rastning och bus på Arlafältet samt fika hos Siv och race i hennes trädgård. Kom uppenbarligen inte ihåg att det var onsdag heller för någon notering här blev det ju inte;-)

Idag är smärtorna mer hanterliga (även om jag övervägde Voltaren imorse) så vi tog oss ner till Skedala för ännu ett sökpass. Lilla Kenzi var lika taggad som sist och sprang både rakt och snabbt (ett skick sprang hon snett, men gav sig inte utan letade upp figgen) - vi hade medvind i rutan och figgarna låg mellan 30 och 40 m ut. Härligt att se lilla hunden i full fart få vind när hon passerar en figge och direkt kasta sig dit:-) Figgarna säger också att hon är helt fokuserad på belöningarna (för dagen kycklingfilé i burkarna) utan tendens att kolla efter matte, så hoppet om en sökhund till lever:-D Efter söket var det lunch hos Siv - igen - som brutit en tand så vi kunde serva med skjuts till och från tandläkaren, kul att kunna göra någon gentjänst för laga några luncher kan jag ju inte...! Passade på att shoppa lite under väntetiden, och när tanden var fixad fick mina tjejer raca lite i Sivs trädgård:-)